JOSEFINE WESTMAN

Nu är det inte många timmar kvar på detta år, om bara några timmar skålar vi in 2015. Men först, som ett litet sista avslut har jag samlat ihop lite mobilbilder från det gångna året och satt ihop till en film. Verkligen inget att hänga i granen men jag tyckte ändå det var kul att ha en massa bilder samlade på ett ställe utan att göra ett megalångt inlägg med huuur mycket bilder som helst. Så här har ni 2014 nedkortat till 1 minut:

 

Det var sjukt mycket roligt som hände under 2014 och jag hoppas på MINST lika mycket kul under 2015! Nu ska jag börja fixa mig, puss så hörs vi nästa år.

Nu har julstöket börjat lägga sig och vardagen har börjat återgå till det normala. Ikväll vankas den första måltiden som inte består av julmat vilket faktiskt känns som en lättnad haha. Har haft en jättefin jul iallafall med familj och släkt, lika mysigt som alltid. Stort plus till det fantastiska vädret som hållt sig på -20 grader och underbart vackert, ÄLSKAR det!! Ikväll öppnas de sista julklapparna med den delen av släkten som inte var med på julafton, och sedan blir det utgång med mina fina vänner.

Imorgon ska jag pussa ihjäl mig på Emil som lämnar mig för flera veckor i Malaysia, så då blir det blir biomys med The Hobbit och hemlagad middag ♥ Sen kommer jag - hör och häpna - vara utan pojkvän i den längsta tiden i mitt liv sedan jag var fjorton år. Vet knappt hur jag fungerar på egen hand så länge, vilket är en rätt läskig insikt. Kanske blir helt galen haha. Nä men nog ska det gå, ska unna mig att göra det jag inte hinner med så mycket annars - egentid. Sen kommer han ju tillbaka igen.

    

Just nu så läser jag boken "Jag njuter så länge jag varar" av Erik Ståhl. Det är en otroligt viktig bok om hans liv, hur det är att leva med en kronisk sjukdom och hur bereonde han är av blodgivare. Min farfar var blodgivare och min far likaså, så därför kändes det givet att gå i deras fotspår och själv bli blodgivare. Efter att ha börjat läsa den här boken så känner jag i hela kroppen hur rätt det är att hjälpa till om man kan. Särskilt eftersom jag har människor i min omgivning som inte skulle finnas idag om det inte fanns blodgivare - eller livgivare som jag tycker låter så fint.

    

Jag vet att många är nålrädda och rädda för smärta och ja, jag kan inte riktigt relatera till nålfobin eftersom jag aldrig upplevt det själv men handlar inte livet lite grann om att övervinna sina rädslor? Man dör inte av ett nålstick och det är en liten uppoffring för en väldigt, väldigt god gärning. Sedan är det väl lätt för mig att säga "get your shit together" och svårare för andra att faktiskt göra det, men man kan ju åtminstone överväga saken eftersom det onda väger upp för det goda. Om smärträdslan tänker jag såhär; att de allra flesta människor kommer få uppleva mycket mer smärta i livet än vad denna enda kanyl kan uppbringa. Jag menar hallå kvinnor, många av oss ska ju föda barn och allt! ♥

    

Kort sagt så tycker jag det är så himla viktigt att bidra och hjälpa till om man har möjlighet. Jag kan inte ens föreställa mig hur det måste vara att vara beroende av andra människors välvilja och generositet. Så ni som funderar på att bli blodgivare - gör det! Ni ger så mycket mer än bara blod. Ni ger liv. Och ni som aldrig tidigare ens övervägt det, ge det åtminstone en tanke. Gör en god gärning såhär i juletid och skriv upp er som blodgivare. Kram.

   

Har du gjort någonting under 2014 som du aldrig gjort förut?

Oh ja, vet knappt vart jag ska börja. Tagit körkort och varit utomlands utan familjen. Besökt många länder för första gången, köpt alkohol i butik och gått på krogen! Flygit flygplan och åkt tunnelbana själv. Varit på Bråvalla, åkt vattenskidor och ätit langos haha. Listan kan göras lång...

 

Tågluffen, anställningen på Bishops och körkortet. 

 

Grekland, Danmark, Nederländerna, Frankrike, Österrike, Ungern, Tyskland, Finland och England. Det var nog alla tror jag.

Kanske att jag har blivit så självständig och fått stå mycket på egna ben. Jag har tagit tag i det jag velat göra och gjort det! Jag är en do-er och det kan nog de flesta som känner mig hålla med om. Det händer mycket i mitt liv när jag vill det.

 

Alltså när Emil berättade att hans familj inte skulle flytta till USA i ett år som vi befarat så mycket, den känslan går nog inte att beskriva. Fick behålla min prins i luleå ♥

När jag blivit sårad av människor jag litar på.

 

Allt med the 1975. 

Hängt med kompisar! Älskar att hänga med människor som får mig att må bra men har inte riktigt tagit mig tiden att göra det. Det ska bättras under 2015, det får bli mitt nyårslöfte.

 

Lagt energi på människor som inte är värda det, herregud vad jag ångrar att jag slösat tid på det. Men man lever och man lär.

 

Okej, jag har verkligen ett solklart bästa minne från 2014. Det är från Rhodos i somras, när jag sitter tillsammans med ett tjugotal andra ungdomar på stranden mitt i natten. Vi skålar och sjunger och lyssnar på alla favoritlåtar i hela världen, en efter en. Det är helt stjärnklart och fullmåne och varmt och vi kutar ut i havet och badar med kläderna på. Jag minns hur jag tänkte att detta, detta ögonblick, kommer jag minnas hela livet för den här känslan slår fan allt. Det här är livet. Så fri, så lycklig.

Fara till Florida och på studentresa, ta fucking studenten (!!!), jobba, kanske festivala och slutligen... backpacka i Australien! Japp, låter som en bra plan enligt mig. 

Så var det ett tag sedan jag uppdaterade sist igen. Har haft fullt upp hela helgen med dubbla jobb men det har varit skoj! Fick tillochmed blommor på jobbet idag av receptionen för att vi arbetade på så flitigt, och sånt känns ju alltid kul. Och annars då? Ja, tiden går ju sjukt fort och jag tror de flesta håller med mig. Kan verkligen inte greppa att vi får jullov om bara några dagar, och att 2014 börjar lida mot sitt slut. Det känns som att det bara var typ två månader sedan jag kom hem från tågluffen och skolan började? Och nu har vi snart bara en termin kvar av gymnasiet. Helt sjukt ju. Mamma har alltid sagt att gymnasietiden kommer vara bland de roligaste åren i mitt liv, och nog har jag haft kul alltid. Men det känns helt galet att det snart är slut och att vi kommer stå där i våra studentmössor om ett halvår och skåla i champagne. Sedan ligger hela världen framför fötterna på en, då är det upp till en själv att skapa sin egen framtid. Gud, så läskigt men är så taggad.

Woho nu har vi preliminärbokat vår studentresa till Magaluf 2015!!! Vi är åtta grymma personer ska ta oss an Magaluf och göra studenten till den jävla bästa tiden i våra liv. Åh vad jag är taggad och oj vad kul det ska bli, detta kommer vi sent glömma.

 

Det påminner mig förresten om Rhodos-resan som jag fortfarande har kvar att visa lite bilder ifrån! Det ska jag ta tag i snarast. Men innan det blir det en helg full av jobb samt även mor&dottermys i Piteå. Där ska vi mysa och kika på balklänningar! Ja herregud, boka studentresor och titta på balklänningar. Tiden går så galet fort, snart är ju gymnasietiden över. Sen är det dags för nya äventyr!

Jag och Emil var i London från söndag till torsdag på höstlovet nu i oktober. Tänkte att jag skulle visa lite bilder därifrån! Det kommer dock komma en film så småningom också för jag filmade betydligt mer än vad jag fotade... Nåväl, vi tar oss en titt på London!

Vårt sista stopp på tågluffen var Berlin. Här stannade vi i fyra (?) dagar om jag inte minns fel. Vi mötte upp Alexander här, en australiensk kille som vi lärde känna i Amsterdam. Han hittade lite grann i staden så vi hängde med honom under hela vistelsen i Berlin, det var kul!